Se solen går upp och solen går ner. Vi vaknar, vi somnar vad händer det mer? Vi går våra vägar och ser oss omkring. Då händer runt om oss mäng märkliga ting. I luften finns fåglar, i vatten finns fisk. Ur bergen kommer vatten, en källa så frisk. Ur jord […]

Våra högtider:
Skördefest:
På hösten förbereder vi oss inför skördefesten, när nya barn har börjat på förskolan och
gruppen är inte sammansvetsad än.
Vi för in barnen i ”verkighetsprocesser”.
Vi låter saker ta tid, utför samma uppgifter under en längre tid vilket kräver uthållighet,
tålamod och ro. Vi malar säden och gör degen av den malda säden, sedan bakar vi
bröd. Barnen är delaktiga i hela arbetsprocessen.
Vi plockar äpplena från vårt äppelträd, gör äppelringar som torkas i fönstret och dessa
sparas till vintern. Barnen lär känna kretslopp i naturen: från äppelkärnan till växt, de ser
på våren hur blommor bildas och hur dessa förvandlades till frukt på hösten. Potatis
sattes som ska tas upp till skördefesten. Persikor, plommon plockas och kan kokas till
sylt.
Barnen får uppleva sammanhang och kan få förståelse för livsprocesser genom sina
erfarenheter i trädgården.
Mikaeli fest:
Mickelsmäss som är den 29:e september, är uppkallad efter ärkeängeln Mikael. Den
infaller den söndag som kommer närmast efter den 29. Sept. Förr var detta en helgdag
som utgjorde skördetidens avslutning och man höll stora skördefester och marknader.
På många platser i Sverige hålls fortfarande den tradition vid liv. I det gamla svenska
bondesamhället var Mickelmäss en av de största helgerna på hela året. Mickelmäss var
alltså en skördefest med förkristet ursprung, som hölls då förråden var fyllda av mer mat
än någon annan tidpunkt på året.
Firandet på förskolan:
På morgonen bakar vi ett svärd bröd som dekoreras med solrosfrön.
Dockspel spelas för storbarnsgrupperna och barnen får vackra lövkronor. Vi dukar upp
till en festmåltid.
Martinfesten:
Bakgrunden till firandet är legenden om St. Martin. Legenden berättar bland annat om
hur St. Martin utstrålade en inre lyskraft då han en kall vinternatt mötte tiggaren vid
stadsportens mur och delade sin kappa med honom. Martins blick föll på en fattig tiggare
som satt vid muren och frös och bad om hjälp. Martin steg av från hästen, tog sitt svärd
och delade sin kappa i två delar och gav den ena delen till tiggaren.
Firandet på förskolan:Föräldrarna tillverkar lyktor till lyktfesten på föräldramötet. Sent på eftermiddagen samlas
vi framför kåtan och tänder barnens lyktor. Vi sjunger lyktsånger och lyser upp mörkret.
Brasan tänds på gården och en saga berättas i vintermörkret. Efteråt bjuds alla på
stjärnkakor och varm saft. Barnen fortsätter vandringen hemåt med sina lysande lyktor.
Adventstiden på förskolan:
Adventstiden är förväntningarnas tid. Varje morgon samlas vi med barnen och tänder ett
nytt ljus för dagen och sätter upp en stjärna på stjärnhimmelen. Vi sjunger julsånger,
bakar pepparkakor, lussekatter och barnens förväntan stegras inför julen.
Vi avslutar terminen med adventsspiralen:
Traditionen: att låta barnen högtidligt vandra i en advents spiral av granris vill hjälpa
dem att kunna motta julens budskap. Den vårdas på alla waldorfskolor, förskolor och
läkepedagogsiska institutioner världen över.
Spiralen är en uråldrig symbol som återfinns i konst, mysterietraditioner, kyrkor och
T.ex. på Gotland. I de grekiska Asklepios (läkekonst) mysterierna var spiralen byggd
av sten och sjuka fördes i ackompanjerade av musik för att tillfriskna.
Adventsträdgården vill för barnet vara en hjälp till ett anlag för framtiden att inte
behålla ”sitt ljus” för sig själv utan sätta ut det i världen som en nytänd social kraft.
Påskfesten:
Sånger och sagor som lever i grupperna återger stämningar som lever i naturen och vi
förbereder oss inför påskhögtiden. Harens fortplantningsförmåga gör den till en symbol
för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren ofta med påsken där man firar
livets återkomst efter vintern som en symbol för återfödelse och fruktbarhet. I vår
påskhistoria berättar vi bland annat om hur påskharen fick sina ägg från hönan.
Påskens religiösa innehåll förvandlingsprocessen från döden till uppståndelse är något
som vi inte för vidare till barnen.
Sagorna speglar olika påskteman. Vi berättar om hönan, Den lilla tuppens guldmynt, och
om Hur påskharen fick färg till påskäggen.
Vi gestaltar påsken genom att så vete, tovar till temat och leker rörelsesånger om haren.
I processen att så vete, gräs kan barnen uppleva undret hur fröna gror och växer till,
känna vördnad inför dess spirande kraft.
På påskfesten börjar vi dagen med dockspel om påskharen, bakar ”solbröd” och vi letar
efter påskägg. Vi avnjuter en god påskmåltid.