Hur har Solgläntans kollegium arbetat med barns digitala kompetens?
Sedan 2019 har frågan tagits upp flera gånger på kollegiet och även på våra fortbildningsdagar på Waldorfförskollärar möten som anordnas av RWS.
På föräldramöten informerades föräldrarna om den nya läroplanen. Våra föräldrar väljer oss för vår pedagogiska inriktning och önskar behålla ett varsamt förhållningssätt till skärmar.
Rektor har delat ut material på kollegiemöten med information från Skolverket: ( Fyra aspekter av digital kompetens.)
Vi har samtalat kring dokumenten och kommit fram till ett arbetssätt som vi tycker är gynnsam för det lilla barnets utveckling: ( Nedanstående text är ett utdrag ur Skolverkets information.)
- Ett barn i förskolan kan inte förstå hur man förhåller sig kritiskt och ansvarsfullt till medier, men förskolan kan lägga grunden till det.
- Att digitala verktyg tar plats i förskolan betyder inte att något annat ska tas bort. Det kan till exempel vara lämpligt att använda digitala verktyg när man undersöker något i skogen.
- Digitaliseringen innebär möjligheter men också risker.
- Förskolläraren och arbetslaget som bestämmer vilka digitala lärresurser förskolan ska använda.
- Barn har rätt till sin integritet.
- Låt barnen själva bli producenter.
Enligt Skolverkets rekommendationer har vi funderat kring betydelsen av digitaliseringen på Solgläntan och har kommit fram till följande arbetssätt:
* Vi använder oss av mobilen som dokumentations verktyg.
- Barnen har varit delaktiga i skapandet av en bok. Vår bok följer sädens årslopp och återspeglar arbetsprocesser som har pågått under en längre tid, samt ger inblick i vår matkultur.
- Boken heter: Från frön till bröd- bilderna togs under arbetet med barnen.
- Vid bildtagningar följer vi vissa kriterier som kollegiet har arbetat fram:
- Vi tar enbart bilder när vi inte stör barnens lek. Vi frågar om vi får ta ett kort.
- Vi tar enbart bilder på det som barnen har skapat.
- Vi har ett varsamt förhållningssätt till digitala verktyg och följer aktuell hjärnforskning som bland annat belyser vikten av:
- Hur barn omvandlar information till kunskap?
- 1. Rikta uppmärksamheten mot informationen.
- 2. Bearbeta informationen i vårt arbetsminne – Minnet som vi använder när vi tänker.
- 3. Upprepa steg ett och två flera gånger över tid.
- 4. Det blir till långtidsminne.
- Några av oss har deltagit på en fortbildningshelg som handlade om digitaliseringen på förskolan ( Sissela Nutley: Den lärande hjärnan) Kompendiet har kollegiet arbetat med och rektor har gjort sammanfattning av den som har delats ut.
- Enligt vår verksamhetsplan:
- Digitalisering i vår vardag praktiseras genom medvetna val av situationer där programmeringens grunder övas i praktiska sysslor.
- Vi övar på att uppleva mönster: Pyssel, målning, i den fria leken.
- Ordningsföljd: i sagor, verser, rim ramsor, styrda lekar särskilt på dockspelet, då barnet kan se sagans bilder i en ordningsföljd.
- Praktiska sysslor: påklädningen, i lekar, vi för in barnen i olika processer såsom: arbetet med säden, tova, skapa saker till olika högtider…
- Vi dokumenterar med mobiler och bilderna kan barnen reflektera över och dessa läggs upp på vår interna Facebook sida. Bilderna används som dokumentations underlag för oss själva samt på föräldrasamtalen.
Dokumentation görs av barnen genom teckningar, målningar och bivax modelleringen. Samt på olika skapande processer såsom högtidsförberedelser, när barnen skapar och deltar i olika arbetsprocesser. Plantering av frön och följa växtprocessen, bilder tagna av mobiler.
Vår syn på digitaliseringen:
Waldorfpedagogiken har ett starkt fokus på görandet där många aktiviteter återkommer från år till år, och skapar förväntan hos barnet.
Vi vill fortsätta att vara en förskola där digitala verktyg ska vara ett komplement till barnens upplevelser. Vi erbjuder barnen tredimensionella sinnes upplevelser som de sedan kan omvandla till tvådimensionella bilder.
Alla sinnen används i inlärning:
Göran Lundborg är handkirurg och har forskat kring handen och dess relation till hjärnan.
”– I dag vet vi att när du använder din hand så växer ”handens område” i hjärnan. Det får fart på det synaptiska flödet och bidrar till en generell ökad aktivitet i hela hjärnan, vilket påverkar vår förmåga att ta till oss all sorts kunskap, säger Göran Lundborg.
Vi lär inte bara med hjärnan, förklarar han. Vi lär även med ögonen, känseln, synen och kroppen. Och ju fler sinnen som kopplas in, desto mer ökar de intellektuella krafterna. ”
Ur Sissela Nutleys kompendium:
Att underlätta för arbetsminnet gör vi genom att:
- Använder alla sinnen.
- Engagerar barnen.
- Förenklar komplexiteten.
- Ger arbetsro.
- Har tydliga mål.
- Barnen använder kända material.
- Vi upprepar.
Viktiga faktorer för inlärning i förskoleålder:
– Härma och upprepa.
- En sak i taget.
- Alla sinnen och hela kroppen ska vara med.
- Sång, rytm, ramsor och dans.
- Sömn och vila viktig.