Lekens betydelse
Lek på allvar -Ole Fredrik Lillemyr – professor i pedagogik
Lekens olika perspektiv:
- filosofiska betydelse -grundläggande för människans existens
- psykologiska betydelse – samspel, upplevelser, utveckling och lärande
- kulturella betydelse- för barnkulturen vidare, barns socialisation
- pedagogiska betydelse- lek i pedagogisk verksamhet
Olika lekar: senso-motorisk, rollek, rörelselek, konstruktionslek.
Egenskaper:
- centralt i förskoleålder, karakteristisk drag i barn beteende
- aktivitet som i sig själv engagerar barn, motiverande.
- allsidig aktivitet som kan snabbt ändra karaktär
- kan ha problemlösande funktion, stimulerar olika områden intellektuellt, emotionellt, socialt, fysiskt- motoriskt
Stärker barns identitet, självkänsla. Utforskande funktion, prövar uppfattningar, värden, normer.
5. Lek är ett viktigt kultur och samhällsfenomen. Bidrar till utveckling och lärande som har värde i senare levnadsstadier. Har en central del i barnkulturen.
Begrepp om leken:
-lek som utforskande
-Lek som problemlösning
-lek som grund för självutveckling och motivation
Leken har:
- en inre motivation (motiverad för aktivitetens skull)
- suspension av verkligheten (verkligheten sätts åt sidan)
- inre bas för kontroll (barnet själv har kontroll)
Flerdimensionell modell:
- Inre motivation, sammankopplad med spänning, lustkänsla.
- sätter verkligheten åt sidan: med frihet och fantasi, skapande förmågor, barnet vet själv att det låtsas om leken. Verklighetens krav och normer gäller inte.
- Självkontroll: Barnet tar initiativ, sätter gränser och är själv aktiv i valet av sin egen roll i leken. Det måste anpassa sig efter andra, men bestämmer en stor del av sin medverkan.
- Samspel: kommunikation deltagandet i leken kräver att barnet har förmåga att kommunicera på flera plan. Förstå vad som är lek, reglerna för samspelet, kunna identifiera sig med teman och har förmågan att utveckla lekens tema.
Kognitiv och sociokulturell teori om lek:
Piaget: Barns förmåga till problemlösning och deras förmåga att utveckla förståelse både genom nya insikter och genom justeringar av sina tidigare erfarenheter.
Vigotskij: Glädjen är det viktigaste kännetecknet i leken. I den ser vi den naturliga kopplingen till engagemang, intressen och därmed till motivation.
Socialantropologiska synsätt på leken: Människan som social varelse och beroende av att få vara delaktig i sociala relationer, barns lek först och främst är av social karaktär. När det gäller lekens egenvärde ser man ur ett socialantropologiskt perspektiv främst på lekens sociala och kulturella värde.
Krävs social kompetens på olika områden:
- empati
- social
- beteende
- självkontroll
- självhävdelse och en positiv självuppfattning
- lekglädje och humor
Filosofiska synsätt: belysning av existentiella och etiska frågor, vad som är meningsfullt för oss människor. Steinholt: Leken och lärande är två olika fenomen.
Leken: här och nu, lekens livsvärde, lekdrift och spontanitet. Leken har en mening i sig själv frigör människan fysiskt och moraliskt.
Leken är ett sätt att vara, vardande det är leken som leker barnet på det sättet förlorar sig själv i leken, samtidigt som det också finner sig själv.
Lekdriften ligger mellan de fysiska krafterna och förnuftets lagar, ett slags tredje led som skapar frirum för den som leker.
En väg till frihet – Waldorfpedagogisk Läroplan:
“Waldorfförskolepedagogiken betonar närheten till de yngre barnens direkta livsvärld. Abstraktioner utan direkt anknytning till barnens erfarenhet hanteras därför med försiktighet. I waldorfpedagogiken har barnen rika tillfällen att lära känna rumsdimensioner genom lekar, byggen och konstruktioner. Talbegreppen övas i räkneramsor, sånger, rytmer som klappas och stampas…
Via lekar och rörelseövningar tränar de ögonmått och sin förmåga att bedöma avstånd…
Waldorfförskolan arbetar med att all inlärning av det här slaget skall vara kopplad till barnens direktupplevelser i vardagsliv och fest.”
