Hur tänker vi kring: barns inflytande och delaktighet på Solgläntan

Lpfö. 98/16. 

” Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.”

” Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.”

En väg till frihet – Frihetsbegreppet: ” Waldorfpedagogiken bygger på en helhetssyn på världen och människan. Målet för för förskolan, skolan att hjälpa barnet, eleven fram till en punkt där hen själv, i frihet kan ta ansvar för sin fortsatta utveckling.

Att förverkliga waldorfförskolornas, skolornas mål är att ge barnet, eleven en känsla av att allt är möjligt, och att de med sina egna förutsättningar och begränsningar ges möjlighet att utvecklas i frihet.” 

FN. Barnkonventionen:” Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling” FN Barnkonventionen artikel. 271.

”Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa.” Artikel 2.

Tankar kring barns psykosociala utveckling i förskoleålder:

• Barns optimala utveckling och hälsa är beroende av ett antal grundläggande faktorer såsom: anknytning, rörelse, motorisk och sensomotorisk stimulans, återhämtning och samspel. 

• Vi lägger stor vikt vid att följa aktuell forskning och kunskap om barns utvecklingspsykologiska, neurobiologiska och fysiska behov. Små barn behöver stimulans att bli fysiskt starka och motoriskt kompetenta. 
• Barnens sinnen och andra basbehov som sömn/ återhämtning, mat och kärlek ser vi som grundmotiv i vår verksamhet. Vi anser det som viktigt att poängtera, att barns behov av rörelse, lek, en hälsosam fysisk miljö med färre barn i barngruppen och med närvarande, kvalificerade pedagoger förebygger förekomsten av konflikter och är  en grundförutsättning för skapandet av en god social gemenskap. 

• Vi för återkommande pedagogiska samtal och studium om att utvecklas mot ett tydligt barnperspektiv som utgår från kunskapen om barns fysiska behov med kropp, sinnen och en känslig hjärna. Barns utveckling och mognad tar många år och är i synnerhet intensiv under hela förskoletiden.

• Vi lägger stor vikt vid att de yngsta barnen på förskolan ska tas hand om under större delen av dagen av samma pedagog och på det sättet kan barnen knyta an, återhämta sig och utvecklas i sina sinnen emotionellt och kognitivt i trygghet.
• Små barn går världen till mötes med förtroende och hängivelse. De är spontana, villiga att göra nya erfarenheter viket är ett uttryck för mod. Ett litet barns omgivning är avgörande för barnets optimala utveckling. Hemmet, förskolans miljö, och språket formar barnens olika uttryckssätt. Därför anser vi att det är extra viktigt att understödja och vägleda barnen. Vi lyssnar på deras signaler, speciellt då de inte har ett utvecklat språk. 

• Tillit främjas under förskoleålder allra bäst genom förebilder. Under de tre första levnadsåren, då barnet ännu saknar fullt självmedvetande är det helt utlämnat åt omvärlden. Vi lägger stor vikt vid våra gester, rörelser och språkliga uttrycksformer i samvaron med barnet.

Vårt Arbetssätt:

• Att knyta an till alla barnen i barngruppen sätter vi i första rummet, eftersom det lägger grunden till en tillitsfull relation. Genom en nära bindnings relation ökar känslan av att vara accepterad sådan som man är och därmed läggs grunden för förtroende gentemot andra. 

* Vi skapar trygghet genom den återkommande dagliga, vecko- och årsrytmen. 

• I förskoleålder förekommer i större omfattning än i skolålder att vissa av barnen möter varandra även kroppsligen, att de brottas, trängs, retas, nyper varandra osv…  Vår förebildliga hållning, närvarande och vägledande hjälper barnen att hitta fram till varandra på ett nytt, adekvat sätt. 

• Vi ger barnen handlingsfrihet och de härmar oss och varandra fritt och på det sättet ökar deras självförtroende och självmedvetenhet. 

• Det ges inflytande i leken, i olika praktiska uppgifter, vid måltiden och på den dagliga samlingsstunden.

• Vi ger rika möjligheter till att göra erfarenheter, upplevelser och de kan känna sig hela tiden medagerande, vilket hjälper de att utvecklas i verksamheten. 

• Vi ger barnen stor rörelsefrihet vilket kan ge deras personlighet en bekräftelse. De får även erfara gränser och anpassa sig till gemenskapen. 

• Vi strävar efter en atmosfär där var och en känner sig sedd och respekterad för sina behov och intentioner och på så sätt kan det växa fram öppenhet för kompromisser.
• Våra pedagogiska ledmotiv i konfliktfyllda sociala situationer är följande:
• 1. Observation.
• 2. Åtgärd genom upprepning.
• 3. Bryta ett dåligt socialt mönster genom att lyssna på alla inblandade och försonas. Vid behov erbjuds barnen, att göra något annat de visar intresse för. 
• 4. Vid återkommande kränkande, konfliktfyllda relationer bryter vi ett negativt mönster genom att fördela lekutrymmet.
• Vi ger även de så kallade ”tysta” barnen speciell uppmärksamhet. Vi behöver undersöka om barnet trivs med sin stilla tillvaro eller om de känner sig åsidosätta? Vi observerar och utifrån situationen ingriper vi direkt om vi behöver skydda ett barn.

• Under barnens vistelsetid på förskolan kan konflikter förekomma och pedagogens uppgift är då, att läsa av barnens intentioner och behov. Sedan vägleda de till samarbete. Barn lär sig då så småningom att bringa sina individuella behov i samklang med den sociala omgivningen. 

• Vår hållning ska genomsyras av att alla kan lära av alla. Om vi pedagoger visar intresse för barnets olika uttrycksformer kommer barnet att känna förtroende för oss och vågar berätta om sina svårigheter och utmaningar. 

• Vi lägger stor vikt vid barnets språkutveckling och med hjälp av den kan det förstå sig självt. Språket hjälper barnet att övervinna sina aggressioner. 

• Vi ger goda förutsättningar att barnen ska öva upp sina rika rörelsemönster vilket påverkar språkinlärningen. 
• En gång i veckan har vi eurytmi (rörelse-lek vägledd av en utbildad eurytmist). Vi har dagliga samlingsstunder där vi övar oss i rörelser, sång och musik vilket underlättar barns språkinlärning multimodalt. 

• För att språksvårigheter ska överbyggas skapar vi rika möjligheter till att barnen ska uttrycka sig i samtal och för att de ska kunna ge uttryck för sina tankar genom konkreta upplevelser. 
• Vi strävar efter att erbjuda en hälsosam miljö för barns olika behov, som beskrivs i ny forskningsrön i salutogenes.  Målet enligt salutogens, är att upplevelserna ska vara be-gripliga, hanterbara och meningsfulla. Dessa tre steg skapar förutsättningarna för känslan av sammanhang: KASAM, som lägger grunden till välmåendet.
• Vi verkar för att förmedla respekt för varandras behov, för att uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation genom sagor och dockspel och berättelser. Barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader genom att vi pedagoger ständigt strävar efter att barnen ska utveckla en god social kompetens. 
• Vi uppmärksammar barns flerspråkighet på ett positivt sätt.
• Vi strävar efter att varje barn ska känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla respekt för andra kulturer. Sånger, verser, sagor väljs med hänsyn till barns olika kulturella bakrund. 
• Vi skapar goda förutsättningar för att barnen ska uppleva förskolan som en social och kulturell mötesplats. Vi förbereder barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle.
• Vi skapar möjligheter till att barnen ska våga uttrycka sig mångfacetterad.  
• Lekmiljön är könsneutral och ger möjligheter till att både pojkar och flickor har samma möjligheter till inflytande. Möjligheter finns i leken, i sagodramatiseringar och på eurytmin för att barnen ska pröva sig fram i olika roller.
• På kollegiet förs in olika pedagogiska dilemman och pedagogerna enas om ett förhållningssätt kring de olika problemområden.
• Vid återkommande svåra, kränkande situationer samarbetar vi även med föräldrarna.